Affärsidé: Kvinnor som vågar!

• 14 september, 2011 |
• Entreprenörskap, Storytelling |
• 4 comments

STORYTELLING – ”Mod är inte frånvaron av rädsla, utan insikten att något annat är viktigare än rädsla”. Sagt och gjort; med tonårsbarn och en väninna gav Linda Lindenau sig av på en tretton månader lång segling. En resa som resulterade i en bok och företag. Läs berättelsen om en modig entreprenör som vågar ta sina drömmar på allvar.

Vad fick dig att bli företagare?
– Juni 2004 till juli 2005 var jag ute på långsegling tillsammans med mina barn och en väninna. Vi seglade till Kanarieöarna och tillbaks. Under vägen såg jag hur ovanligt det är med kvinnliga skeppare. Sätt dig i vilken hamn som helst och räkna: hur ofta är det kvinnan som står vid rodret och mannen som hoppar i land? När jag kom hem hade jag en idé om att skriva en bok som skulle visa kvinnor att det inte är så himla märkvärdigt att segla, och att det är en perfekt syssla för ensamstående mammor. En båt är billig, alla grejor får plats och barnen tycker det är toppenmysigt. På den tiden hade jag en projektanställning på deltid på Socialstyrelsen och resten av tiden frilansade jag med olika uppdrag. För att hinna skriva boken var jag tvungen att lämna någon av deltiderna, jag valde att lämna Socialstyrelsen eftersom det ändå var en tidsbegränsad anställning. Men jag tvekade länge! Mitt frilanseri hade aldrig uppgått till mer än 30% och alltihop kändes mycket osäkert. Samtidigt ville jag så oändligt gärna få tid och möjlighet att sprida mina idéer om kvinnor och segling och till det behövde jag tid och frihet.

Hur kom du fram till din företagsidé?
– Efter att boken kommit ut fick jag ganska mycket uppmärksamhet i media. Några kvinnor kontaktade mig och frågade om jag höll seglingskurser och jag tänkte: Varför inte? och utlyste en kurs bland bekantas bekanta. Året därpå gjorde jag en hemsida och la ut några kurser där. De första åren räckte intäkterna från seglingskurserna inte långt, då gjorde jag allt jag kom på för att överleva, även sådant som inte hade med båtliv att göra. Jag var så fattig ett tag att jag nästan gav upp. Strax före jul 2009 var pengarna slut, jag drog på varje räkning så länge jag vågade och satt ständigt och grubblade över hur jag skulle fixa till en bra jul för barnen och mig. Så den 16 december hämtar jag posten och hittar ett brev från Författarförbundet, med besked om att jag fått ett stipendium på 55 106 kronor. Jag vacklade in till min son och bad honom kontrolläsa. Efter den händelsen vände det.

– Jag hade äntligen nått ut tillräckligt för att det skulle bli efterfrågan på mina kurser, någon föreslog att jag skulle ha kurser även i Grekland och på det viset har jag kunnat förlänga säsongen höst och vår. Nu kan jag klara mig på mina seglingar, tillsammans med en del skrivande och föreläsande vintertid.

– Som ni märker har jag inte kommit på särskilt många idéer själv, det är andra som gjort det åt mig! Men jag har en bestämd idé om hur jag vill att mina kurser ska vara, och det grundar sig i mina erfarenheter av att vara kvinna på sjön. För det första ska man inte skrika ombord på min båt. Måste man skrika har man som skeppare kommunicerat dåligt med sin besättning i förväg, man ska prata och planera i lugn och ro innan man till exempel går i hamn. Sedan ska man få prova tills man förstår. Jag går alltid igenom teorin först, och sedan får man testa tills man får en känsla för hur det fungerar. Först då kan man ta med sig kunskapen hem och använda den igen. Till sist sätter jag säkerhet och bekvämlighet först. Ingen får exempelvis hoppa i land, tvärvända och ta emot båten med sin kroppskraft. Istället menar jag att den som kör ska behärska båten och köra så att det går att kliva i land, sedan är det motorn som ska bromsa båten, inte människorna. Att vara på sjön ska vara njutning, inte ett självmordsuppdrag.

Vilka produkter erbjuder ditt företag?
– De flesta vill ha nybörjarkurser, därför är de flesta av mina kurser, både i Sverige och i Grekland, för nybörjare. Från och med nästa år kommer jag att börja med nya seglingsområden, bland annat Karibien och kanske Kroatien. Min bok som jag talade om ovan heter Ta rodret, kvinna! och innehåller inspiration och en hel del av det fakta man behöver för att kunna ha en egen båt.

– Min andra bok, Kvinnor som vågar, handlar om äventyrliga kvinnor av olika slag: en FN-soldat, en äventyrsguide, en MC-förare mm. I boken diskuterar vi drivkrafter, deras syn på risker och rädsla samt meningen med livet.

– Vintertid brukar jag föreläsa en del, om lite olika ämnen. För båtklubbar och andra föreläser jag om könsroller på sjön, eller om mina seglingar. Förutom min långsegling seglade jag i vintras till Antarktis tillsammans med Milo Dahlmann. För exempelvis kvinnliga nätverk har jag en föreläsning om mod, som utgår från mina intervjuer med modiga kvinnor, inklusive mig själv. Den föreläsningen handlar faktiskt en hel del om rädsla, ”mod är inte frånvaron av rädsla, utan insikten att något annat är viktigare än rädsla”.

Vad är det som driver dig?
– Ju fler kvinnor jag träffar som ”följt med” sina män i åratal utan att våga/tillåtas kliva fram och ta ansvar, desto mer engagerad blir jag i att förändra detta. Ibland kommer kvinnor fram till mig och berättar att de nu, när barnen blivit lite större, bestämt sig för att lära sig köra familjens båt. Då har barnen sagt: ”Men mamma, du kan inte köra båten, det gör pappa”. Sätt in den repliken i ett lite större perspektiv: I Sverige har vi c:a 800 000 fritidsbåtar. Hur många familjer blir inte det som tillbringar sin fritid i båtvärlden? Ska vi acceptera att de barnen växer upp, idag 2011, med uppfattningen att kvinnor inte kan köra båt? Kan vi tro att det inte påverkar barnen och deras syn på sig själva och varandra, till exempel i arbetslivet?

– Men det är inte bara upprördhet som driver mig. Min största drivkraft är att dela med mig av allt det njutningsfulla, vilsamma, spännande, självförtroendeboostande som båtlivet ger mig. Jag tror det finns mycket gott att utvinna ur just segling. Segling är en gammal företeelse och många av dess termer används i överförd bemärkelse; ta rodret, navigera rätt, m m. Att göra det bokstavligen; ”ta rodret” och ”navigera rätt”, tror jag kan fungera som en grundläggande träning och förberedelse för att även göra det i överförd bemärkelse. Känner jag mig trygg med att jag kan föra min flera ton tunga båt dit jag vill, kan det ge mig lite av den självtillit jag behöver för att hitta fram mellan blindskären i mitt liv och i mitt arbete. Bland det bästa jag vet är att manövrera in min båt i en riktigt trång och krånglig hamn. Jag har övat och övat och övat för att känna mig trygg i de situationerna. Hamnmanövrerna ger mig en särskild sorts självförtroende som jag tar med mig in i andra områden.

Seglingen i sig erbjuder också många hälsosamma moment. På samma sätt som att trädgårdsarbete är rena hälsokuren för utbrända tror jag att segling också kan vara det. För att segla måste du förstå samspelet mellan båten, vinden och vattnet. Du måste titta på himlen och seglen, och då kan du inte samtidigt grubbla över allt du måste göra sen.

Vad är det svåraste respektive bästa med att vara företagare?
– Det svåraste är nog osäkerheten. Ofta ligger jag vaken och oroar mig över ekonomin. Om jag var klokare skulle jag köra på med det som ger en nettovinst lite längre, istället för att hela tiden hitta på nya grejor som kräver att jag lägger ner en massa tid gratis innan jag kan börja ta betalt. Men så klok är jag inte. Det som verkar kul vill jag göra genast, och då får jag ta konsekvenserna!

– Det bästa är att bestämma själv. Jag kan utforma min verksamhet precis som jag vill, göra det jag har lust med och tror på, såsom jag tycker blir bäst. Det är en häftig känsla! Att sedan deltagare uppskattar det jag hittat på, det är ännu häftigare.

Framtidsplaner, vad har du på gång?
– Förutom att utvidga med nya seglingsområden har jag en annan plan: Det började när jag och Milo Dahlmann låg i hamnen i Ushuaia. Där ligger man om man ska segla runt Kap Horn eller till Antarktis, ja ni förstår ju själva att där ligger de största och mest välutrustade båtarna, med de tuffaste och coolaste skepparna. Alla män förstås. Milo, den enda kvinnan, hade den minsta båten. Vi satt och skojade om att man skulle ha en riktigt stor båt, full med utrustning och kunnande, med bara kvinnor ombord. Vi skulle kunna laga allt och låna ut verktyg till alla som behövde och på kvällarna skulle vi bjuda ombord alla kvinnor i hamnen och dricka vin och fnittra. Jag har inte kunnat släppa den idén, och när det uppenbarade sig en eventuell början till finansiering började planerna ta mer konkret form. Inom ett par år hoppas jag ha den stora båten och påbörja en jordenruntsegling med både besättning och gäster ombord.

– Jag är fullkomligt skräckslagen inför tanken, men bollen är redan i rullning. Skulle jag hoppa av nu skulle jag ta död på något inom mig, så det återstår bara att köra på och försöka bemästra rädslan.

Dina bästa tips till den som vill starta företag?
• Ha aldrig ett fast jobb! Nu skämtar jag lite, men inte helt. Man måste ha tid att arbeta upp en verksamhet, och om man samtidigt håller fast vid det gamla är det svårt att kunna lägga det engagemang som krävs. Jag förstår att det är svårt att släppa ett fast jobb, därför tror jag det har varit tur för mig att jag aldrig haft något. Då har jag med jämna mellanrum tvingats inventera mina lustar och resurser och satsa allt på att komma igång med något nytt.

• Berätta för alla om dina planer! I början kanske man är rädd för att nån ska sno ens idé, eller att man ska behöva skämmas om idéerna sen inte blir genomförda. Men jag tror vinsterna av att prata är större. Idén blir verklig både för dig själv och andra, du börjar se möjligheter på nya ställen och rätt som det är får du kontakt med människor som kan hjälpa dig på vägen.

• Man kan åstadkomma mycket mer än man tror. Jag önskar att jag hade fattat för länge sedan hur mycket som faktiskt är möjligt att göra. Men man ska komma ihåg att alla val har ett pris och inte låta sig nedslås av det. Det pris jag betalar nu är bland annat oron för ekonomin. Men hellre det än att jag ska sitta i min gungstol och ångra mig den dag det är för sent!

//

Koll:
Hemsida: Ta Rodret, kvinna! – http://www.tarodret.nu
Hemsida: Tänkbart AB – http://www.tankbart.se

Här hittar du fler spännande Storytellers >>