Tv-serie om framgångsrika företagarkvinnor

30 januari, 2012 |
Entreprenörskap, Företagande |
1 comment

Sofia Gumaelius byggde upp annonsmarknaden och blev en av Sveriges framgångsrikaste entreprenörer i reklambranschen. Wilhelmina Skogh skapade hotell med internationell klass som lät tala om sig ute i Europa. Hilda Ericsson grundade tillsammans med sin make ett av de största telefonföretagen i världen och Ulla Murman gjorde om regelverket för den svenska arbetsmarknaden med sin skrivbyrå, det första företaget inom bemanningsbranschen.

Centrum för Näringslivshistoria har i samarbete med Mediabruket och med finansiering från Tillväxtverket producerat tv-serien Entreprenörerna, som handlar om historiska entreprenörer, sex svenska kvinnor som varit nydanande, framgångsrika och banbrytande inom olika branscher genom historien, från 1880-tal till 1980-tal. Se programmen i Svt2 med början måndag den 28 november.

Tv-serien lyfter fram entreprenörskap ur ett historiskt perspektiv och sätter ljuset på kvinnliga entreprenörer. I alla tider har kvinnor försörjt sig själva och drivit företag, ändå är det ont om väl kända och framgångrika förebilder. CfN vill med serien bidra till att fler upptäcker några av de intressanta profiler som döljer sig i arkiv och porträttsamlingar.

I programmen möter vi sex svenska kvinnor som varit framgångsrika och banbrytande företagare inom olika branscher, från 1880-tal till 1980-tal.

- Företagarna i filmen förtjänar allt strålkastarljus. Dessa företagarkvinnor har byggt upp vårt näringsliv och är fantastiska förebilder. Filmerna visar också att kvinnor alltid varit företagare, men att deras företagande har osynliggjorts i böcker och media, säger Gunilla Thorstensson, programansvarig för Främja Kvinnors företagande.

Sofia Gumaelius

Vid 36 års ålder fattade Sofia Gumaelius ett modigt beslut, att flytta till Stockholm och starta en annonsförmedlingsbyrå. Med nya arbetsmetoder och en enastående innovationskraft kom hon att lägga grunden till den svenska reklambranschen. Sofias affärsidé var lika enkel som genial: ett betalningstillfälle, ett manuskript, fler publiceringar och ett fast pris. På kort tid blev hennes byrå störst i Sverige och Sofia Gumaelius fick smeknamnet First Lady of the Press. Sofia Gumaelius engagerade sig även i rösträttsfrågan och arvet efter hennes gärningar är i hög grad levande idag. Gumaelius Annonsbyrå var framgångsrikt och aktivt långt in i modern tid.

I tv-programmet möter vi författaren Ewonne Winblad, som berättar om Sofias gärning och Amanda Koutra, vd för en samtida annonsbyrå, som kommenterar och lyfter fram Sofias framsynthet och hennes betydelse för branschen. Här kan du se avsnittet på UR-Play: http://urplay.se/166232

Wilhelmina Skogh

Som trettonåring tog sig Wilhelmina Skogh från Gotland till Stockholm för att arbeta sig upp inom hotell- och restaurangbranschen. I 20-årsåldern hade hon redan blivit hotelldirektör i det övre toppskiktet och hennes hotellanläggningar präglades av den yttersta komfort och service. Under det sena 1800-talet blev Wilhelmina Skogh en nyskapande pionjär inom turistnäringen med helt nya idéer, som järnvägsrestauranger, grönsaker till maten, med mera. Senare handplockades hon som VD till Grand Hotel i Stockholm och anlitades som rådgivare av de finare europeiska hotellen.

I tv-programmet möter vi journalisten Ingela Östlund som berättar hur Wilhelmina Skogh blev så framgångsrik. Vi får följa med till Maria Maruska, källarmästare på Grand Hôtel, där många av Wilhelminas idéer lever kvar än i dag. Här kan du se avsnittet på UR-play: http://urplay.se/166233

Amanda Christensen

Torpardottern Amanda Christensen är en av många kvinnor som hittade sin försörjning inom den textila industrin under 1800-talet. Men Amanda ville mer än att arbeta som sömmerska för andra. Hon såg en särskild nisch i tillverkning av slipsar och kravatter av allra högsta kvalitet och startade ett eget företag. Amanda Christensen var en bra chef som tog stort socialt ansvar för sina medarbetare, vilket blev en av nycklarna till hennes framgång. Amanda Christensens företag har funnits kvar i familjen i generationer och lever än idag.

Vi följer med Amandas barnbarn, Amanda Christensen på en resa i företagets och anmoderns historia. Expert i programmet är Lennart Jarnhammar. Här kan du se avsnittet på UR-play: http://urplay.se/166234

Hanna Lindmark

Hanna Lindmarks familj hamnade i nöd och hon blev som nioåring bortauktionerad. Tidigt fick hon börja arbeta som piga och hushållerska i olika hem. När hon fyllde 40 fick hon anställning på KFUM:s servering i Östersund. Där omvandlade Hanna Lindmark sina goda hushållningskunskaper till en lysande affärsidé. Hon började servera och sälja svensk husmanskost samtidigt som hon utbildade unga kristna flickor i matlagning. Hanna Lindmarks hushållskolor, som fick namnet Margaretaskolorna, gjorde henne till en av Sveriges riktigt framgångsrika entreprenörer i början av 1900-talet.

Författaren Ewonne Winblad berättar om Hannas entreprenörskap och vi besöker också en restaurangskola i Norrköping idag. Där lagar de strömming efter Hanna Lindmarks eget recept.

Här kan du se avsnittet på UR-play: http://urplay.se/166235

Hilda Ericsson

Ericsson är idag ett av världens ledande företag inom informations- och kommunikationsteknologi med tusentals anställda. På många sätt är företaget synonymt med teknikutveckling och innovation och grundaren Lars Magnus Ericsson räknas till en av Sveriges mest framgångsrika innovatörer och företagsgrundare. Mindre känt är att även hustruns, Hilda Ericssons insatser i företaget var avgörande för den tidiga utvecklingen och framgången.

I programmet får vi veta mer om hur det gick till när Ericsson byggdes upp, hur Hilda Ericsson styrde verksamheten när Lars Magnus gjorde sina många affärsresor i utlandet. Hilda Ericsson skötte både produktion och kundkontakter och i deras bevarade korrespondens kan man se hur hon är Lars Magnus strategiska bollplank. Här kan du se avsnittet på UR-play: http://urplay.se/166236

Ulla Murman

Ulla Murman startade sin skrivbyrå 1953 efter en idé som hennes syster tagit med sig från ett besök i USA. Kunderna strömmade snabbt till men det Ulla Murman inte visste var att hennes nya sätt att sköta verksamheten på tolkades som privat arbetsförmedling, vilket var förbjudet i Sverige. Men efterfrågan på inhyrd skrivhjälp visade sig vara stor och den växte med tiden och Ulla Murmans uthålliga kamp mot domstolar och regelverk kom att bana väg för ett helt nytt verksamhetsområde. Idag räknas Stockholms stenografiservice, numera Manpower, som det första moderna bemanningsföretaget i Sverige.

Vi får följa Ulla Murman när hon besöker det första kontoret i Gamla Stan i Stockholm och höra henne berätta om hur hon hamnade i Högsta domstolen hela fyra gånger. Skriftställaren Anders Johnsson är expert i programmet och kan bekräfta hur mycket Ullas kamp betytt för den svenska bemanningsbranschen. Här kan du se avsnittet på UR-play: http://urplay.se/166237

—

Sofia Gumaelius på sitt kontor på Drottninggatan 2, 1902.
Bild: Stockolms Stadsmuseum.

–

Wilhelmina Skogh.
Bild: Grand Hotels arkiv, Centrum för Näringslivshistoria.

–

Hilda Ericsson (och Lars Magnus)
Bild: Ericsson arkiv, Centrum för Näringslivshistoria.

–

Ulla Murman startade Stockholms stenografiservice 1953.
Fotografi ur Manpowers arkiv.

—