Posts Tagged ‘entreprenörskap’
Satsa mer på kvinnors företagande, säger Maud
Maud Olofsson, fd vice statsminister, går ut på Newsmill med uppmaningen: ”Kära regeringschefer på Northern Future Forum, ni måste höja ambitionsnivån när det gäller kvinnors företagande när ni budgetförhandlar nästa gång…”
När regeringscheferna möts i Stockholm i Northern Future Forum har man valt ett aktuellt och spännande ämne att diskutera, nämligen kvinnors ledarskap och kvinnors företagande. USAs utrikesminister Hillary Clinton har tidigare inbjudit 20 kvinnor från hela världen som rådgivare för att hon och den amerikanska regeringen ska få råd om hur man globalt ska kunna stärka kvinnors ledarskap och företagande. Däribland Maud Olofsson som inför Northern Future Forum i Stockholm ger följande råd till regeringschefer, vi citerar korta utdrag:
1. Se till att era egna regeringar fortsätter och ökar satsningar på kvinnors företagande. I Sveriges satsas det 100 miljoner kronor per år. Detta kan jämföras med den omdiskuterade fordonsindustrin som får 450 miljoner kronor per år i fordonsforskning plus ytterligare 3 miljarder kronor. Fordonssatsningen är bra men det är viktigt att jämföra storleken på olika satsningar, inte minst för att ge en bild av ambitionsnivån inom olika områden.
2. Se till att på allvar minska regelbördan för de mindre företagen inom alla områden.
3. Sänk skatterna för de minsta företagen så att de kan anställa fler och växa.
4. Se till att den sociala tryggheten för företagare förbättras.
5. Stärk kvinnornas roll i innovationsinsatserna.
6. Lyft upp frågorna kring kvinnors företagande och kvinnors ledarskap på dagordningen nästa gång ni träffs i EU, Världsbanken, Davos, FN, ja alla de tillfällen då ni ska prata framtidsfrågor.
Till sist: Våga prioritera kvinnors företagande och ledarskap när det gäller då detta kommer att vara avgörande för om vi lyckas möta de ekonomiska och demokratiska utmaningarna som vi står inför. Detta borde vara ett självklart tema i alla program och insatser som genomförs i FN, Världsbanken, EU till exempel.
—
Tv-serie om framgångsrika företagarkvinnor
Sofia Gumaelius byggde upp annonsmarknaden och blev en av Sveriges framgångsrikaste entreprenörer i reklambranschen. Wilhelmina Skogh skapade hotell med internationell klass som lät tala om sig ute i Europa. Hilda Ericsson grundade tillsammans med sin make ett av de största telefonföretagen i världen och Ulla Murman gjorde om regelverket för den svenska arbetsmarknaden med sin skrivbyrå, det första företaget inom bemanningsbranschen.
Centrum för Näringslivshistoria har i samarbete med Mediabruket och med finansiering från Tillväxtverket producerat tv-serien Entreprenörerna, som handlar om historiska entreprenörer, sex svenska kvinnor som varit nydanande, framgångsrika och banbrytande inom olika branscher genom historien, från 1880-tal till 1980-tal. Se programmen i Svt2 med början måndag den 28 november.
Tv-serien lyfter fram entreprenörskap ur ett historiskt perspektiv och sätter ljuset på kvinnliga entreprenörer. I alla tider har kvinnor försörjt sig själva och drivit företag, ändå är det ont om väl kända och framgångrika förebilder. CfN vill med serien bidra till att fler upptäcker några av de intressanta profiler som döljer sig i arkiv och porträttsamlingar.
I programmen möter vi sex svenska kvinnor som varit framgångsrika och banbrytande företagare inom olika branscher, från 1880-tal till 1980-tal.
- Företagarna i filmen förtjänar allt strålkastarljus. Dessa företagarkvinnor har byggt upp vårt näringsliv och är fantastiska förebilder. Filmerna visar också att kvinnor alltid varit företagare, men att deras företagande har osynliggjorts i böcker och media, säger Gunilla Thorstensson, programansvarig för Främja Kvinnors företagande.
Sofia Gumaelius
Vid 36 års ålder fattade Sofia Gumaelius ett modigt beslut, att flytta till Stockholm och starta en annonsförmedlingsbyrå. Med nya arbetsmetoder och en enastående innovationskraft kom hon att lägga grunden till den svenska reklambranschen. Sofias affärsidé var lika enkel som genial: ett betalningstillfälle, ett manuskript, fler publiceringar och ett fast pris. På kort tid blev hennes byrå störst i Sverige och Sofia Gumaelius fick smeknamnet First Lady of the Press. Sofia Gumaelius engagerade sig även i rösträttsfrågan och arvet efter hennes gärningar är i hög grad levande idag. Gumaelius Annonsbyrå var framgångsrikt och aktivt långt in i modern tid.
I tv-programmet möter vi författaren Ewonne Winblad, som berättar om Sofias gärning och Amanda Koutra, vd för en samtida annonsbyrå, som kommenterar och lyfter fram Sofias framsynthet och hennes betydelse för branschen. Här kan du se avsnittet på UR-Play: http://urplay.se/166232
Wilhelmina Skogh
Som trettonåring tog sig Wilhelmina Skogh från Gotland till Stockholm för att arbeta sig upp inom hotell- och restaurangbranschen. I 20-årsåldern hade hon redan blivit hotelldirektör i det övre toppskiktet och hennes hotellanläggningar präglades av den yttersta komfort och service. Under det sena 1800-talet blev Wilhelmina Skogh en nyskapande pionjär inom turistnäringen med helt nya idéer, som järnvägsrestauranger, grönsaker till maten, med mera. Senare handplockades hon som VD till Grand Hotel i Stockholm och anlitades som rådgivare av de finare europeiska hotellen.
I tv-programmet möter vi journalisten Ingela Östlund som berättar hur Wilhelmina Skogh blev så framgångsrik. Vi får följa med till Maria Maruska, källarmästare på Grand Hôtel, där många av Wilhelminas idéer lever kvar än i dag. Här kan du se avsnittet på UR-play: http://urplay.se/166233
Amanda Christensen
Torpardottern Amanda Christensen är en av många kvinnor som hittade sin försörjning inom den textila industrin under 1800-talet. Men Amanda ville mer än att arbeta som sömmerska för andra. Hon såg en särskild nisch i tillverkning av slipsar och kravatter av allra högsta kvalitet och startade ett eget företag. Amanda Christensen var en bra chef som tog stort socialt ansvar för sina medarbetare, vilket blev en av nycklarna till hennes framgång. Amanda Christensens företag har funnits kvar i familjen i generationer och lever än idag.
Vi följer med Amandas barnbarn, Amanda Christensen på en resa i företagets och anmoderns historia. Expert i programmet är Lennart Jarnhammar. Här kan du se avsnittet på UR-play: http://urplay.se/166234
Hanna Lindmark
Hanna Lindmarks familj hamnade i nöd och hon blev som nioåring bortauktionerad. Tidigt fick hon börja arbeta som piga och hushållerska i olika hem. När hon fyllde 40 fick hon anställning på KFUM:s servering i Östersund. Där omvandlade Hanna Lindmark sina goda hushållningskunskaper till en lysande affärsidé. Hon började servera och sälja svensk husmanskost samtidigt som hon utbildade unga kristna flickor i matlagning. Hanna Lindmarks hushållskolor, som fick namnet Margaretaskolorna, gjorde henne till en av Sveriges riktigt framgångsrika entreprenörer i början av 1900-talet.
Författaren Ewonne Winblad berättar om Hannas entreprenörskap och vi besöker också en restaurangskola i Norrköping idag. Där lagar de strömming efter Hanna Lindmarks eget recept.
Här kan du se avsnittet på UR-play: http://urplay.se/166235
Hilda Ericsson
Ericsson är idag ett av världens ledande företag inom informations- och kommunikationsteknologi med tusentals anställda. På många sätt är företaget synonymt med teknikutveckling och innovation och grundaren Lars Magnus Ericsson räknas till en av Sveriges mest framgångsrika innovatörer och företagsgrundare. Mindre känt är att även hustruns, Hilda Ericssons insatser i företaget var avgörande för den tidiga utvecklingen och framgången.
I programmet får vi veta mer om hur det gick till när Ericsson byggdes upp, hur Hilda Ericsson styrde verksamheten när Lars Magnus gjorde sina många affärsresor i utlandet. Hilda Ericsson skötte både produktion och kundkontakter och i deras bevarade korrespondens kan man se hur hon är Lars Magnus strategiska bollplank. Här kan du se avsnittet på UR-play: http://urplay.se/166236
Ulla Murman
Ulla Murman startade sin skrivbyrå 1953 efter en idé som hennes syster tagit med sig från ett besök i USA. Kunderna strömmade snabbt till men det Ulla Murman inte visste var att hennes nya sätt att sköta verksamheten på tolkades som privat arbetsförmedling, vilket var förbjudet i Sverige. Men efterfrågan på inhyrd skrivhjälp visade sig vara stor och den växte med tiden och Ulla Murmans uthålliga kamp mot domstolar och regelverk kom att bana väg för ett helt nytt verksamhetsområde. Idag räknas Stockholms stenografiservice, numera Manpower, som det första moderna bemanningsföretaget i Sverige.
Vi får följa Ulla Murman när hon besöker det första kontoret i Gamla Stan i Stockholm och höra henne berätta om hur hon hamnade i Högsta domstolen hela fyra gånger. Skriftställaren Anders Johnsson är expert i programmet och kan bekräfta hur mycket Ullas kamp betytt för den svenska bemanningsbranschen. Här kan du se avsnittet på UR-play: http://urplay.se/166237
—
© Bildmaterial:
Sofia Gumaelius på sitt kontor på Drottninggatan 2, 1902.
Bild: Stockolms Stadsmuseum.
–
Wilhelmina Skogh.
Bild: Grand Hotels arkiv, Centrum för Näringslivshistoria.
–
Hilda Ericsson (och Lars Magnus)
Bild: Ericsson arkiv, Centrum för Näringslivshistoria.
–
Ulla Murman startade Stockholms stenografiservice 1953.
Fotografi ur Manpowers arkiv.
—
Felicity Aston slår världsrekord i Antarktis
Den brittiska äventyrerskan Felicity Aston är den första kvinnan i historien att ensam korsa Antarktis. Under 59 dagar kämpade Felicity Aston i en 1700 kilometer lång skidfärd över Antarktis. Expeditionen inleddes 25 november på Ross Ice Shelf och gick över glaciären Leverett och Transantarktiska bergen till Sydpolen, där Felicity tog sin enda vilodag. Därefter fortsatte Felicity över polarplatån till den motsatta kusten vid Ronne Ice Shelf. Söndagen 22 januari nådde hon målet och blev därmed första kvinnan någonsin att ensam korsa Antarktis.
– Jag kan inte beskriva hur glad jag är över att ha klarat detta. Jag har under lång tid förberett mig både fysiskt och mentalt för expeditionen och har efter utmanande förhållanden äntligen nått mitt mål. Framför allt har jag övervunnit min egen rädsla. Det här ögonblicket glömmer jag aldrig, sa Felicity Aston i en kommentar vid ankomsten.
– Felicitys bravad kommer att gå till historien och vi gratulerar henne till segern, VD för Kaspersky Lab som sponsrade expeditionen.
Hela färden kunde följas i realtid genom en interaktiv karta på expeditionens webbplats, men även genom dagliga uppdateringar på Twitter, YouTube och Facebook. Genom dessa kanaler kunde Felicitys fans visa sitt stöd genom uppmuntrande ord och vid målet fanns en banderoll med profilbilder på alla som stöttat henne.
Hon vill att fler kvinnor ska göra affärer
SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP – Protima Chakraborty är en av Bangladeshs första kvinnliga sociala entreprenörer. För några år sedan deltog hon i Sidas Strategic Business Program. I dag tillverkar hennes företag 25 000 ekologiska handväskor i månaden.
Protima Chakraborty gjorde sin första affär år 2007. För pengarna hon tjänade köpte hon tio symaskiner. I dag har hennes företag Juteland egen fabrik och 25 fast anställda. I perioder jobbar dubbelt så många i fabriken.
- Jag tyckte det var ganska skrämmande med affärer i början, säger hon och skrattar.
Men pengar har aldrig varit någon drivkraft för Protima Chakraborty. Snarare är det viljan att stötta andra kvinnor som driver henne.
- Jag träffar hela tiden kvinnor som ber om min hjälp. Jag känner ansvar för dem.
Det sociala engagemanget har funnits där hela tiden. Men det var i Sverige som hon hörde talas om begreppet CSR för första gången.
2008 deltog Protima Chakraborty i Sidas tre veckor långa Strategic Business Program för internationella företagsledare.
- Kursen fick mig att förstå att socialt ansvar och företagande hör ihop.
När hon kom tillbaka från kursen i Sverige startade hon en utbildningsfond för de anställda. Hon har också gjort det lättare för kvinnorna att kombinera jobb och familjeliv.
- Jag kämpar för att deras barn ska gå i skolan. Det är inte självklart för dem.
Efter kursen utvecklade hon också sitt ekologiska koncept. Materialet jute odlas utan konstbevattning eller kemikalier.
- Kursledaren övertygade mig om att jag måste bli tydligare i marknadsförningen av det ekologiska.
Bangladesh är världens fjärde största textilexportör. Flera stora internationella kedjor tillverkar sina produkter här.
Cirka tre miljoner personer arbetar inom textilindustrin. Det är en stor och viktig sektor för landet. Exportvärdet uppgår till cirka 75 miljarder kronor.
- Men det är oftast män som äger och driver fabrikerna. Alla mina tidigare chefer har varit män, berättar Protima Chakraborty.
Kvinnor i Bangladesh som vill starta företag möter både kulturella och formella hinder. Till exempel då det gäller att äga land och möjligheter att låna pengar.
Andra hinder är mer diffusa. Protima Chakraborty berättar om en fabriksägare som inte ville göra affärer med henne för att hon var kvinna. För att stödja andra tänker Protima Chakraborty nu starta ett forum för kvinnliga entreprenörer.
- Bangladesh behöver fler kvinnliga entreprenörer. Många kvinnor saknar både kunskap, mod och det nätverk som krävs för att starta eget. Vi behöver stödja varandra om vi ska kunna förändra, säger Protima Chakraborty.
–––
© Mer info: Sidas kommunikationsavdelning
©Foto: Foto: Wilda Nilsson
Affärsidé: Kvinnor som vågar!
STORYTELLING – ”Mod är inte frånvaron av rädsla, utan insikten att något annat är viktigare än rädsla”. Sagt och gjort; med tonårsbarn och en väninna gav Linda Lindenau sig av på en tretton månader lång segling. En resa som resulterade i en bok och företag. Läs berättelsen om en modig entreprenör som vågar ta sina drömmar på allvar.
Vad fick dig att bli företagare?
– Juni 2004 till juli 2005 var jag ute på långsegling tillsammans med mina barn och en väninna. Vi seglade till Kanarieöarna och tillbaks. Under vägen såg jag hur ovanligt det är med kvinnliga skeppare. Sätt dig i vilken hamn som helst och räkna: hur ofta är det kvinnan som står vid rodret och mannen som hoppar i land? När jag kom hem hade jag en idé om att skriva en bok som skulle visa kvinnor att det inte är så himla märkvärdigt att segla, och att det är en perfekt syssla för ensamstående mammor. En båt är billig, alla grejor får plats och barnen tycker det är toppenmysigt. På den tiden hade jag en projektanställning på deltid på Socialstyrelsen och resten av tiden frilansade jag med olika uppdrag. För att hinna skriva boken var jag tvungen att lämna någon av deltiderna, jag valde att lämna Socialstyrelsen eftersom det ändå var en tidsbegränsad anställning. Men jag tvekade länge! Mitt frilanseri hade aldrig uppgått till mer än 30% och alltihop kändes mycket osäkert. Samtidigt ville jag så oändligt gärna få tid och möjlighet att sprida mina idéer om kvinnor och segling och till det behövde jag tid och frihet.
Hur kom du fram till din företagsidé?
– Efter att boken kommit ut fick jag ganska mycket uppmärksamhet i media. Några kvinnor kontaktade mig och frågade om jag höll seglingskurser och jag tänkte: Varför inte? och utlyste en kurs bland bekantas bekanta. Året därpå gjorde jag en hemsida och la ut några kurser där. De första åren räckte intäkterna från seglingskurserna inte långt, då gjorde jag allt jag kom på för att överleva, även sådant som inte hade med båtliv att göra. Jag var så fattig ett tag att jag nästan gav upp. Strax före jul 2009 var pengarna slut, jag drog på varje räkning så länge jag vågade och satt ständigt och grubblade över hur jag skulle fixa till en bra jul för barnen och mig. Så den 16 december hämtar jag posten och hittar ett brev från Författarförbundet, med besked om att jag fått ett stipendium på 55 106 kronor. Jag vacklade in till min son och bad honom kontrolläsa. Efter den händelsen vände det.
– Jag hade äntligen nått ut tillräckligt för att det skulle bli efterfrågan på mina kurser, någon föreslog att jag skulle ha kurser även i Grekland och på det viset har jag kunnat förlänga säsongen höst och vår. Nu kan jag klara mig på mina seglingar, tillsammans med en del skrivande och föreläsande vintertid.
– Som ni märker har jag inte kommit på särskilt många idéer själv, det är andra som gjort det åt mig! Men jag har en bestämd idé om hur jag vill att mina kurser ska vara, och det grundar sig i mina erfarenheter av att vara kvinna på sjön. För det första ska man inte skrika ombord på min båt. Måste man skrika har man som skeppare kommunicerat dåligt med sin besättning i förväg, man ska prata och planera i lugn och ro innan man till exempel går i hamn. Sedan ska man få prova tills man förstår. Jag går alltid igenom teorin först, och sedan får man testa tills man får en känsla för hur det fungerar. Först då kan man ta med sig kunskapen hem och använda den igen. Till sist sätter jag säkerhet och bekvämlighet först. Ingen får exempelvis hoppa i land, tvärvända och ta emot båten med sin kroppskraft. Istället menar jag att den som kör ska behärska båten och köra så att det går att kliva i land, sedan är det motorn som ska bromsa båten, inte människorna. Att vara på sjön ska vara njutning, inte ett självmordsuppdrag.
Vilka produkter erbjuder ditt företag?
– De flesta vill ha nybörjarkurser, därför är de flesta av mina kurser, både i Sverige och i Grekland, för nybörjare. Från och med nästa år kommer jag att börja med nya seglingsområden, bland annat Karibien och kanske Kroatien. Min bok som jag talade om ovan heter Ta rodret, kvinna! och innehåller inspiration och en hel del av det fakta man behöver för att kunna ha en egen båt.
– Min andra bok, Kvinnor som vågar, handlar om äventyrliga kvinnor av olika slag: en FN-soldat, en äventyrsguide, en MC-förare mm. I boken diskuterar vi drivkrafter, deras syn på risker och rädsla samt meningen med livet.
– Vintertid brukar jag föreläsa en del, om lite olika ämnen. För båtklubbar och andra föreläser jag om könsroller på sjön, eller om mina seglingar. Förutom min långsegling seglade jag i vintras till Antarktis tillsammans med Milo Dahlmann. För exempelvis kvinnliga nätverk har jag en föreläsning om mod, som utgår från mina intervjuer med modiga kvinnor, inklusive mig själv. Den föreläsningen handlar faktiskt en hel del om rädsla, ”mod är inte frånvaron av rädsla, utan insikten att något annat är viktigare än rädsla”.
Vad är det som driver dig?
– Ju fler kvinnor jag träffar som ”följt med” sina män i åratal utan att våga/tillåtas kliva fram och ta ansvar, desto mer engagerad blir jag i att förändra detta. Ibland kommer kvinnor fram till mig och berättar att de nu, när barnen blivit lite större, bestämt sig för att lära sig köra familjens båt. Då har barnen sagt: ”Men mamma, du kan inte köra båten, det gör pappa”. Sätt in den repliken i ett lite större perspektiv: I Sverige har vi c:a 800 000 fritidsbåtar. Hur många familjer blir inte det som tillbringar sin fritid i båtvärlden? Ska vi acceptera att de barnen växer upp, idag 2011, med uppfattningen att kvinnor inte kan köra båt? Kan vi tro att det inte påverkar barnen och deras syn på sig själva och varandra, till exempel i arbetslivet?
– Men det är inte bara upprördhet som driver mig. Min största drivkraft är att dela med mig av allt det njutningsfulla, vilsamma, spännande, självförtroendeboostande som båtlivet ger mig. Jag tror det finns mycket gott att utvinna ur just segling. Segling är en gammal företeelse och många av dess termer används i överförd bemärkelse; ta rodret, navigera rätt, m m. Att göra det bokstavligen; ”ta rodret” och ”navigera rätt”, tror jag kan fungera som en grundläggande träning och förberedelse för att även göra det i överförd bemärkelse. Känner jag mig trygg med att jag kan föra min flera ton tunga båt dit jag vill, kan det ge mig lite av den självtillit jag behöver för att hitta fram mellan blindskären i mitt liv och i mitt arbete. Bland det bästa jag vet är att manövrera in min båt i en riktigt trång och krånglig hamn. Jag har övat och övat och övat för att känna mig trygg i de situationerna. Hamnmanövrerna ger mig en särskild sorts självförtroende som jag tar med mig in i andra områden.
Seglingen i sig erbjuder också många hälsosamma moment. På samma sätt som att trädgårdsarbete är rena hälsokuren för utbrända tror jag att segling också kan vara det. För att segla måste du förstå samspelet mellan båten, vinden och vattnet. Du måste titta på himlen och seglen, och då kan du inte samtidigt grubbla över allt du måste göra sen.
Vad är det svåraste respektive bästa med att vara företagare?
– Det svåraste är nog osäkerheten. Ofta ligger jag vaken och oroar mig över ekonomin. Om jag var klokare skulle jag köra på med det som ger en nettovinst lite längre, istället för att hela tiden hitta på nya grejor som kräver att jag lägger ner en massa tid gratis innan jag kan börja ta betalt. Men så klok är jag inte. Det som verkar kul vill jag göra genast, och då får jag ta konsekvenserna!
– Det bästa är att bestämma själv. Jag kan utforma min verksamhet precis som jag vill, göra det jag har lust med och tror på, såsom jag tycker blir bäst. Det är en häftig känsla! Att sedan deltagare uppskattar det jag hittat på, det är ännu häftigare.
Framtidsplaner, vad har du på gång?
– Förutom att utvidga med nya seglingsområden har jag en annan plan: Det började när jag och Milo Dahlmann låg i hamnen i Ushuaia. Där ligger man om man ska segla runt Kap Horn eller till Antarktis, ja ni förstår ju själva att där ligger de största och mest välutrustade båtarna, med de tuffaste och coolaste skepparna. Alla män förstås. Milo, den enda kvinnan, hade den minsta båten. Vi satt och skojade om att man skulle ha en riktigt stor båt, full med utrustning och kunnande, med bara kvinnor ombord. Vi skulle kunna laga allt och låna ut verktyg till alla som behövde och på kvällarna skulle vi bjuda ombord alla kvinnor i hamnen och dricka vin och fnittra. Jag har inte kunnat släppa den idén, och när det uppenbarade sig en eventuell början till finansiering började planerna ta mer konkret form. Inom ett par år hoppas jag ha den stora båten och påbörja en jordenruntsegling med både besättning och gäster ombord.
– Jag är fullkomligt skräckslagen inför tanken, men bollen är redan i rullning. Skulle jag hoppa av nu skulle jag ta död på något inom mig, så det återstår bara att köra på och försöka bemästra rädslan.
Dina bästa tips till den som vill starta företag?
• Ha aldrig ett fast jobb! Nu skämtar jag lite, men inte helt. Man måste ha tid att arbeta upp en verksamhet, och om man samtidigt håller fast vid det gamla är det svårt att kunna lägga det engagemang som krävs. Jag förstår att det är svårt att släppa ett fast jobb, därför tror jag det har varit tur för mig att jag aldrig haft något. Då har jag med jämna mellanrum tvingats inventera mina lustar och resurser och satsa allt på att komma igång med något nytt.
• Berätta för alla om dina planer! I början kanske man är rädd för att nån ska sno ens idé, eller att man ska behöva skämmas om idéerna sen inte blir genomförda. Men jag tror vinsterna av att prata är större. Idén blir verklig både för dig själv och andra, du börjar se möjligheter på nya ställen och rätt som det är får du kontakt med människor som kan hjälpa dig på vägen.
• Man kan åstadkomma mycket mer än man tror. Jag önskar att jag hade fattat för länge sedan hur mycket som faktiskt är möjligt att göra. Men man ska komma ihåg att alla val har ett pris och inte låta sig nedslås av det. Det pris jag betalar nu är bland annat oron för ekonomin. Men hellre det än att jag ska sitta i min gungstol och ångra mig den dag det är för sent!
//
Koll:
Hemsida: Ta Rodret, kvinna! – http://www.tarodret.nu
Hemsida: Tänkbart AB – http://www.tankbart.se
Här hittar du fler spännande Storytellers >>
Följ oss på Twitter 
Följ oss på Twitter
Facebook
Twingly
Google kalender
RSS prenumerera
